Ångest and Me
Kategori: Allmänt
Att leva med ångest är krångligt och jobbigt.. Inte ens jag förstår mig själv alla gånger. Mina tankar känns inte alltid som mina egna och ibland är det jag säger inte alls det jag tänkte säga från början.
Summeringen känns som ett paket som ligger i medicinskåpet, för jag är inte tillräckligt sjuk för att få gå hos psykolog. Men tillräckligt för att äta medicin i resten av mitt liv.
Gick hos psykolog någon månad efter att jag hamnade i den värsta krisen jag vart med om men efter ett tag sa hon att jag var för frisk för att ta upp en plats.... I stora drag kom hon fram till att min uppväxt mer eller mindre vart ett trauma som format min överlevnadsstrategi och mitt beteende och nu när jag egentligen inte behöver dem längre fortsätter jag att ta beslut och överlever utifrån dem.
Men hur ändrar man 20 år av beteende och strategier?!?
Mycket har förändrats de senaste 5 åren när jag vart sjukskriven på 20 % större delen av min arbetstid, och nu när de inte sjukskriver mig längre valde jag själv att de pengarna jag förlorar på att ta tjänstledigt 20% var värt det för att jag håller mig friskare. Detta året har jag vart tjänstledig 10% och det känns fortfarande bra. Den lilla tiden jag fick ihop med psykologen gjorde faktiskt stor skillnad , inga mirakel det kan jag inte säga, men tillräckligt mycket för att det ska kännas som att jag går framåt.
Alla som lever med ångest vet att det finns bra och dåliga dagar. I denna bloggen kommer jag försöka dela med mig av min historia och min tankar, mest för min egen skull. Men förhoppningsvis kan någon som lever med ångest känna igen sig och se en framtid för sig själv också.
